Datorer varnar
Klimatdatorer varnar t ex när det är risk för svampangrepp, och genom nya metoder har behovet av bl a växtskyddsmedel minskat. Produktionen blir alltmer miljöanpassad och sker i samverkan med naturen.

Integrerad produktion (IP)
Integrerad fruktproduktion (IP) är ett odlingssystem som står mellan konventionell och ekologisk odling och innebär att största hänsyn skall tas till miljön, samtidigt som odlingen skall vara ekonomisk. Detta innebär bl.a. att gödsling, bevattning, bekämpning av skadedjur och sjukdomar, endast sker efter dokumenterat behov. I nya planteringar används motståndskraftiga sorter mot sjukdomar och skadedjur.

Idén kommer från södra Europa, där miljöbelastningen har varit och är mycket svårare än i Sverige. I Sverige började IP att introduceras i början av 1990-talet med en omfattande utbildning och idag odlas den mesta svenska frukten enligt denna metod och är då märkt med IP samt ett nummer.

Metoden innebär:
• Odla frukt med ett minimum av jordbrukskemikalier
• Kontrollera förekomsten av såväl nytto- som skadeinsekter
• Endast sätta in åtgärder när fastställda tröskelvärden överskridits
• Prognoser och varningssystem ligger till grund för bekämpning av svampsjukdomar
• Näringstillförsel sker efter jord- och bladanalyser
• Bästa skördetidpunkt bestäms genom mognadstester av frukterna
• Vid nyplantering används motståndskraftiga och sjukdomsresistenta sorter.
• Alla åtgärder skall dokumenteras samt kontroll ske att riktlinjer för IP följes. Kontrollen utförs av auktoriserade kontrollanter.
• Odlaren skall årligen fortbilda sig inom IP.

Samordnare och ansvariga för IP är Grön Produktion AB, en sammanslutning av Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRF), Grönsaksodlarnas Riksförbund (GRF), Sveriges Potatisodlares Riksförbund (SPOR) och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).

Havet kyler och värmer
När de små knopparna efter vintern börjar fyllas med sprängkraft och solen vill locka dem att brista för tidigt, då hjälper naturen själv till i Kivik.
Hanöbuktens vatten låter sig nämligen motvilligt värmas upp på vårarna, och denna jättelika "frysklamp" gör att fruktträden blommar ungefär 10 dagar senare på Österlen än i övriga Skåne. På så vis minskar risken att frostskador ska störa blomningen, och fruktmarkerna kan ostört klä sig i sin skira festskrud. Till ögonfröjd för massor av människor som söker sig till Äppelriket i blomningstid.

På hösten, när "frysklampen" tinat och värmts under sommar- månaderna, fungerar samma havsvatten istället som ett slags "våtvärmande omslag". Frukterna kan skördas senare än i andra delar av landet, och det är nu soltimmarna som är många, men inte för varma gör underverk med smaken.
Under några milda höstveckor bjuder Kiviksbygden på ytterligare en sprakande färgsymfoni.